Kan ventilationen hjälpa till att minimera risken att sprida infektionen? Kan smitta spridas vidare på grund av ventilation? Hur kan ventilationen kontrolleras? Vilket regelverk finns? Vem kan utföra sådana kontroller?
I grunden ska föreskrifter från Boverket och Arbetsmiljöverket gällande ventilation följas.
Enligt Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem (BFS 2012:7) ska Obligatorisk Ventilations Kontroll (OVK) utföras med tre års intervall. Boverkets föreskrifter riktad mot bostäder och allmänna lokaler och tar inte hänsyn på tryckförhållande.
I arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS2018:4 gällande allmänna råd om smittorisker står det att arbetsområden med riskklass 3 och 4 ska ha undertryck. Vid behov ska tilluften eller frånluften filtreras med HEPA- filter eller liknande.
Det finns inte tydligt krav eller bindande normer för vårdlokaler.
Enligt BOV (Byggenskap och Vårdhygien, 2016) har infektionsavdelningar hygienklass 3. Förutom krav på material och inredning ska avdelningarna förses med kvalificerad ventilation och luftsluss eller förrum. Vad betyder det?
Patientrum med luftsluss kallas oftast för Isoleringsrum. Det finns två typer av Isoleringsrum: För infektionskänsliga patienter (skyddsisolering) och för smittsamma patienter. Typ av patient bestämmer renhetsnivå av luft i rum och hur luftomblandningen ska vara.
I isoleringsrum för patienter med luftburen smitta behöver garanteras att smitta ej spridas vidare genom ventilationen. HEPA-filter på frånluft bör finnas. Det gäller undertryck i patientrummet mot slussen (ca 10 Pa) och tryckvakt ska placeras i korridoren. Mellan sluss och korridoren kan det vara mindre undertryck eller även övertryck. Ventilationsfunktion kan kontrolleras med hjälp av rökvisualisering och återhämtningstid. Det rekommenderas ca 12 luftomsättningar per timme i vårdrummet som har sluss.